c1486-1551 Domenico Beccafumi Gallery Italian painter, sculptor, draughtsman, printmaker and illuminator. He was one of the protagonists, perhaps even the most precocious, of Tuscan Mannerism, which he practised with a strong sense of his Sienese artistic background but at the same time with an awareness of contemporary developments in Florence and Rome. He responded to the new demand for feeling and fantasy while retaining the formal language of the early 16th century. None of Beccafumis works is signed or dated, but his highly personal maniera has facilitated almost unanimous agreement regarding the definition of his corpus and the principal areas of influence on it. However, some questions concerning the circumstances of his early career and the choices available to him remain unanswered. The more extreme forms of Beccafumis reckless experimentation underwent a critical reappraisal only in the later 20th century.  Related Paintings of Domenico Beccafumi :. | St Anthony and the Miracle of the Mule (mk05) | nativity of the virgin | Saint Michael | Anglarnas large | The Mystic Marriage of St.Catherine |
Related Artists:
Franz Anton Maulbertsch
(June 7, 1724 -- August 8, 1796) was an Austrian painter and engraver, one of the most renowned exponents of roccoco painting in the German region. Maulbertsch was born in Langenargen and studied in the Academy of Vienna. Through the knowledge of Paul Troger, he was influenced by the Venetian painters Piazzetta and Giovanni Battista Pittoni. He also studied the frescoes by Sebastiano Ricci in the Schönbrunn Palace in Vienna, and frequented Giambattista Tiepolo, who was active in Werzburg starting from 1750. An appreciated frescoer, he received numerous commissions, mostly of ecclesiastical theme. He produced art for churches in Bicske, Kalocsa, Vienna's Michaelerkirche and Piaristenkirche Maria Treu. He also decorated the Porta Coeli in Moravia, the Kromeř Archbishop's Palace and the villa of Halbturn. He also painted a portrait of Narcissus of Jerusalem
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
FIORENZO DI LORENZO
Italian painter, Umbrian school (b. ca. 1445, Perugia, d. ca. 1525, Perugia)